Nyligen utfärdade Bureau of Indian Standards (BIS) officiellt ett meddelande där de tillkännagav att de från och med den 28 augusti 2024 kommer att implementera obligatorisk BIS-certifiering för textilmaskiner (både importerade och inhemskt producerade). Denna policy omfattar viktig utrustning i textilindustrikedjan och syftar till att reglera marknadstillträde, förbättra utrustningens säkerhet och kvalitetsstandarder. Samtidigt kommer den att direkt påverka globala exportörer av textilmaskiner, särskilt tillverkare från stora leverantörsländer som Kina, Tyskland och Italien.
I. Analys av kärnpolicyinnehåll
Denna BIS-certifieringspolicy täcker inte alla textilmaskiner utan fokuserar på kärnutrustning i textilproduktionsprocessen, med tydliga definitioner för certifieringsstandarder, cykler och kostnader. De specifika detaljerna är följande:
1. Omfattning av utrustning som omfattas av certifieringen
Meddelandet inkluderar tydligt två typer av viktiga textilmaskiner i den obligatoriska certifieringslistan, vilka båda är kärnutrustning för produktion och djupbearbetning av textiltyger:
- Vävmaskiner: Täcker vanliga modeller som luftstrålevävstolar, vattenstrålevävstolar, rapiervävstolar och projektilvävstolar. Dessa apparater är kärnutrustning för tygproduktion inom bomullsspinning, kemisk fiberspinning etc., och bestämmer direkt väveffektiviteten och kvaliteten på tygerna.
- Broderimaskiner: Inklusive diverse datoriserade broderimaskiner såsom platta broderimaskiner, handduksbroderimaskiner och paljettbroderimaskiner. De används huvudsakligen för dekorativ bearbetning av kläder och hemtextilprodukter och är viktig utrustning i de högförädlade länkarna i textilindustrikedjan.
Det är värt att notera att policyn för närvarande inte täcker uppströms- eller mellanproduktionsutrustning såsom spinnmaskiner (t.ex. rovingramar, spinnramar) och tryck-/färgningsmaskiner (t.ex. sättningsmaskiner, färgningsmaskiner). Branschen förutspår dock generellt att Indien gradvis kan komma att utöka kategorin textilmaskiner som omfattas av BIS-certifiering i framtiden för att uppnå fullständig kvalitetskontroll för hela branschkedjan.
2. Kärncertifieringsstandarder och tekniska krav
Alla textilmaskiner som ingår i certifieringen måste uppfylla två kärnstandarder som utsetts av den indiska regeringen, vilka har tydliga indikatorer vad gäller säkerhet, prestanda och energiförbrukning:
- IS 14660 Standard: Fullständigt namn Textilmaskiner – Vävmaskiner – Säkerhetskrav. Den fokuserar på att reglera mekanisk säkerhet (t.ex. skyddsanordningar, nödstoppsfunktioner), elsäkerhet (t.ex. isoleringsprestanda, jordningskrav) och driftssäkerhet (t.ex. bullerskydd, vibrationsskyddsindikatorer) för vävmaskiner för att undvika personskador på operatörer under utrustningens drift.
- IS 15850 Standard: Fullständigt namn Textilmaskiner – Broderimaskiner – Prestanda- och säkerhetsspecifikationer. Förutom att täcka säkerhetskrav liknande de för vävmaskiner, ställer den även ytterligare krav på sömnadsnoggrannhet (t.ex. stygnlängdsfel, mönsteråterställning), driftsstabilitet (t.ex. problemfri kontinuerlig driftstid) och energieffektivitet hos broderimaskiner för att säkerställa att utrustningen uppfyller produktionsbehoven hos indiska textilföretag.
Företag bör notera att dessa två standarder inte helt är likvärdiga med internationellt accepterade ISO-standarder (t.ex. ISO 12100 maskinsäkerhetsstandard). Vissa tekniska parametrar (såsom spänningsanpassning och miljöanpassningsförmåga) måste justeras enligt Indiens lokala elnätsförhållanden och klimat, vilket kräver riktade modifieringar och tester av utrustningen.
3. Certifieringscykel och process
- Enligt den process som BIS beskriver måste företag gå igenom fyra kärnlänkar för att slutföra certifieringen, med en total cykel på cirka 3 månader. Den specifika processen är följande: Ansökan: Företag måste lämna in en certifieringsansökan till BIS, åtföljd av tekniska dokument för utrustningen (t.ex. konstruktionsritningar, tekniska parameterblad), beskrivningar av produktionsprocesser och annat material.
- Provtagning: BIS-utsedda laboratorier kommer att utföra fullständiga tester på de utrustningsprover som lämnas in av företag, inklusive säkerhetsprestandatestning, driftsprestandatestning och hållbarhetstestning. Om testningen misslyckas måste företagen korrigera proverna och skicka in dem för omtestning.
- Fabriksrevision: Om stickprovstesterna godkänns kommer BIS-revisorer att genomföra en granskning på plats av företagets produktionsfabrik för att kontrollera om produktionsutrustningen, kvalitetskontrollsystemet och råvaruanskaffningsprocessen uppfyller certifieringskraven.
- Certifikatutfärdande: Efter att fabriksrevisionen är godkänd kommer BIS att utfärda certifieringscertifikatet inom 10–15 arbetsdagar. Certifikatet är vanligtvis giltigt i 2–3 år och kräver en ny utvärdering innan det löper ut.
Det är särskilt viktigt att notera att om ett företag är en "importör" (dvs. utrustningen tillverkas utanför Indien) måste det också lämna in ytterligare material, såsom kvalifikationsintyg från den lokala indiska agenten och en förklaring av tulldeklarationsprocessen för import, vilket kan förlänga certifieringsprocessen med 1–2 veckor.
4. Ökning av certifieringskostnader och deras sammansättning
Även om meddelandet inte tydligt specificerar det specifika beloppet för certifieringsavgifterna, anges det tydligt att ”de relevanta kostnaderna för företagen kommer att öka med 20 %”. Denna kostnadsökning består huvudsakligen av tre delar:
- Test- och revisionsavgifter: Avgiften för stickprovstestning hos BIS-utsedda laboratorier (testavgiften för en enskild utrustning är cirka 500–1 500 USD, beroende på typ av utrustning) och avgiften för fabriksrevision (engångsavgiften för revision är cirka 3 000–5 000 USD). Denna del av avgiften står för cirka 60 % av den totala kostnadsökningen.
- Avgifter för modifiering av utrustning: En del av företagets befintliga utrustning kanske inte uppfyller standarderna IS 14660 och IS 15850 (t.ex. brist på säkerhetsanordningar, elektriska system som inte uppfyller indiska spänningsstandarder), vilket kräver tekniska modifieringar. Modifieringskostnaden står för cirka 30 % av den totala kostnadsökningen.
- Process- och arbetskraftskostnader: Företag behöver ordna särskild personal för att samordna certifieringsprocessen, förbereda material och samarbeta med revisionen. Samtidigt kan de behöva anlita lokala konsultföretag för hjälp (särskilt för utländska företag). Denna del av den dolda kostnaden står för cirka 10 % av den totala kostnadsökningen.
II. Bakgrund och mål för policyn
Indiens införande av obligatorisk BIS-certifiering för textilmaskiner är inte en tillfällig åtgärd utan en långsiktig plan baserad på den lokala industrins utvecklingsbehov och mål för marknadsövervakning. Kärnbakgrunden och målen kan sammanfattas i tre punkter:
1. Reglera den lokala marknaden för textilmaskiner och eliminera utrustning av låg kvalitet
Under senare år har Indiens textilindustri utvecklats snabbt (produktionsvärdet för Indiens textilindustri var cirka 150 miljarder USD år 2023, vilket motsvarar cirka 2 % av BNP). Det finns dock ett stort antal textilmaskiner av låg kvalitet som inte uppfyller standarderna på den lokala marknaden. Viss importerad utrustning har potentiella säkerhetsrisker (såsom elektriska fel som orsakar bränder, brist på mekaniskt skydd som leder till arbetsrelaterade skador) på grund av bristen på enhetliga standarder, medan viss utrustning som produceras av små lokala fabriker har problem som efterblivna prestanda och hög energiförbrukning. Genom obligatorisk BIS-certifiering kan Indien sålla ut högkvalitativ utrustning som uppfyller standarderna, gradvis eliminera produkter av låg kvalitet och hög risk och förbättra produktionssäkerheten och effektiviteten i hela textilindustrikedjan.
2. Skydda lokala tillverkare av textilmaskiner och minska importberoendet
Även om Indien är ett stort textilland är dess oberoende produktionskapacitet för textilmaskiner relativt svag. För närvarande är självförsörjningsgraden för lokala textilmaskiner i Indien endast cirka 40 %, och 60 % är beroende av import (varav Kina står för cirka 35 % och Tyskland och Italien står för totalt cirka 25 %). Genom att sätta BIS-certifieringströsklar måste utländska företag investera ytterligare kostnader i modifiering och certifiering av utrustning, medan lokala företag är mer bekanta med indiska standarder och kan anpassa sig till policykraven snabbare. Detta minskar indirekt Indiens marknadsberoende av importerad utrustning och skapar utvecklingsutrymme för den lokala textilmaskintillverkningsindustrin.
3. Anpassa dig till den internationella marknaden och stärk indiska textilprodukters konkurrenskraft
För närvarande har den globala textilmarknaden allt strängare krav på produktkvalitet, och kvaliteten på textilmaskiner påverkar direkt kvalitetsstabiliteten hos tyger och kläder. Genom att implementera BIS-certifiering anpassar Indien kvalitetsstandarderna för textilmaskiner till den internationella mainstream-nivån, vilket kan hjälpa lokala textilföretag att producera produkter som bättre uppfyller internationella köpares krav och därigenom ökar indiska textilprodukters konkurrenskraft på den globala marknaden (t.ex. måste textilier som exporteras till EU och USA uppfylla strängare kvalitets- och säkerhetsstandarder).
III. Påverkan på globala och kinesiska textilmaskinföretag
Policyn har olika effekter på olika enheter. Bland dem står utländska exportföretag (särskilt kinesiska företag) inför större utmaningar, medan lokala indiska företag och utländska företag som följer reglerna kan få nya möjligheter.
1. För utländska exportföretag: Kortsiktig kostnadsökning och högre åtkomsttröskel
För företag från stora exportländer av textilmaskiner, såsom Kina, Tyskland och Italien, är de direkta effekterna av politiken kortsiktiga kostnadsökningar och svårare marknadstillträde:
- Kostnadssidan: Som tidigare nämnts ökar de certifieringsrelaterade kostnaderna med 20 %. Om ett företag har en stor exportskala (t.ex. exporterar 100 vävmaskiner till Indien årligen) kommer den årliga kostnaden att öka med hundratusentals amerikanska dollar.
- Tidssida: Certifieringscykeln på 3 månader kan leda till förseningar i orderleveransen. Om ett företag inte slutför certifieringen före den 28 augusti kommer det inte att kunna leverera till indiska kunder, vilket eventuellt kan leda till att beställningen inte uppfylls.
- Konkurrenssidan: Vissa små och medelstora utländska företag kan tvingas dra sig tillbaka från den indiska marknaden på grund av att de inte kan bära certifieringskostnaderna eller snabbt slutföra modifieringar av utrustning, och marknadsandelen kommer att koncentreras till stora företag med efterlevnadskapacitet.
Om vi tar Kina som exempel är Kina Indiens största importör av textilmaskiner. År 2023 uppgick Kinas export av textilmaskiner till Indien till cirka 1,8 miljarder USD. Denna politik kommer direkt att påverka en exportmarknad på cirka 1 miljard USD, vilket involverar mer än 200 kinesiska textilmaskinföretag.
2. För lokala indiska textilmaskinföretag: En utdelningsperiod för policyn
Lokala indiska textilmaskinföretag (som Lakshmi Machine Works och Premier Textile Machinery) kommer att vara de direkta förmånstagarna av denna policy:
- Framträdande konkurrensfördelar: Lokala företag är mer bekanta med IS-standarder och kan slutföra certifiering snabbt utan att bära extrakostnaderna för gränsöverskridande transporter och utländska revisioner för utländska företag, vilket har fler fördelar i priskonkurrensen.
- Frigörande av marknadsefterfrågan: Vissa indiska textilföretag som ursprungligen förlitade sig på importerad utrustning kan komma att övergå till att köpa lokalt kompatibel utrustning på grund av förseningar i certifieringen av importerad utrustning eller kostnadsökningar, vilket driver ordertillväxten hos lokala maskinföretag.
- Motivation för teknisk uppgradering: Policyn kommer också att tvinga lokala företag att förbättra den tekniska nivån på utrustningen för att uppfylla högre standardkrav, vilket bidrar till uppgraderingen av den lokala industrin på lång sikt.
3. För Indiens textilindustri: Kortsiktiga problem och långsiktiga fördelar samexisterar
För indiska textilföretag (dvs. köpare av textilmaskiner) uppvisar policyns effekter karaktären av "kortsiktigt tryck + långsiktiga fördelar":
- Kortsiktigt tryck: Om företag före den 28 augusti inte köper in kompatibel utrustning kan de stöta på problem som stagnation i utrustningsförnyelsen och förseningar i produktionsplaner. Samtidigt ökar inköpskostnaden för kompatibel utrustning (eftersom maskinföretagen välter över certifieringskostnaderna), vilket kommer att öka företagens operativa tryck.
- Långsiktiga fördelar: Efter att ha använt utrustning som uppfyller BIS-standarder kommer företag att ha förbättrad produktionssäkerhet (minskad arbetsrelaterade olyckor), lägre frekvens av utrustningsfel (minskad förlust av driftstopp) och högre produktkvalitetsstabilitet (förbättrad kundnöjdhet). På lång sikt kommer detta att minska den totala produktionskostnaden och öka företagens konkurrenskraft.
IV. Branschrekommendationer
Som svar på Indiens BIS-certifieringspolicy måste olika enheter formulera responsstrategier baserade på sina egna situationer för att minska risker och ta tillvara möjligheter.
1. Utländska exportföretag: Ta vara på tiden, minska kostnaderna och stärk efterlevnaden
- Påskynda certifieringsprocessen: Det rekommenderas att företag som ännu inte har påbörjat certifieringen omedelbart inrättar ett särskilt team som ska samarbeta med BIS-utsedda laboratorier och lokala konsultföretag (såsom lokala indiska certifieringsorgan) för att prioritera certifieringen av kärnprodukter och säkerställa att certifikat erhålls före den 28 augusti.
- Optimera kostnadsstrukturen: Minska certifieringsrelaterade kostnader genom batchtestning (minska testavgiften per enhet), förhandla med leverantörer för att dela modifieringskostnader och optimera produktionsprocessen. Samtidigt kan företag förhandla med indiska kunder för att justera orderpriset och dela en del av kostnadstrycket.
- Layoutlokalisering i förväg: För företag som planerar att djupdyka den indiska marknaden på lång sikt kan de överväga att etablera monteringsfabriker i Indien eller samarbeta med lokala företag för produktion. Detta kan å ena sidan undvika vissa certifieringskrav för importerad utrustning och å andra sidan minska tullar och transportkostnader, vilket därigenom ökar marknadens konkurrenskraft.
2. Lokala indiska textilmaskinföretag: Ta vara på möjligheterna, förbättra tekniken och expandera marknaden
- Utöka produktionskapacitetens reserver: Som svar på en eventuell ordertillväxt, planera produktionskapaciteten i förväg, säkerställa tillräcklig tillgång på råvaror och undvika att missa marknadsmöjligheter på grund av otillräcklig produktionskapacitet.
- Stärka teknisk forskning och utveckling: Utifrån uppfyllandet av informationsteknologistandarder, ytterligare förbättra intelligensen och energibesparandet hos utrustning (t.ex. utveckling av intelligenta vävmaskiner och broderimaskiner med låg energiförbrukning) för att skapa en differentierad konkurrensfördel.
- Utöka kundbasen: Proaktivt ta kontakt med små och medelstora textilföretag som ursprungligen använde importerad utrustning, tillhandahålla lösningar för utbyte av utrustning och eftermarknadssupport och utöka marknadsandelen.
3. Indiska textilföretag: Planera tidigt, förbered flera alternativ och minska riskerna
- Kontrollera befintlig utrustning: Kontrollera omedelbart om den befintliga utrustningen uppfyller BIS-standarderna. Om inte, måste en plan för uppdatering av utrustningen utformas före den 28 augusti för att undvika att produktionen påverkas.
- Diversifiera inköpskanaler: Utöver de ursprungliga importerade leverantörerna, synkronisera kontakten med lokala indiska maskinföretag som uppfyller kraven för att etablera en dubbel inköpskanal med "import + lokalt" för att minska leveransrisken för en enda kanal.
- Lås kostnader med maskinföretag: När du skriver under upphandlingsavtal, definiera tydligt metoden för att bära certifieringskostnader och prisjusteringsmekanismen för att undvika tvister orsakade av efterföljande kostnadsökningar.
V. Framtidsutsikter för politiken
Ur branschtrendernas perspektiv kan Indiens implementering av BIS-certifiering för textilmaskiner vara det första steget i dess "uppgraderingsplan för textilindustrin". I framtiden kan Indien ytterligare utöka kategorin textilmaskiner som omfattas av obligatorisk certifiering (såsom spinnmaskiner och tryck-/färgningsmaskiner) och kan höja standardkraven (såsom att lägga till miljöskydd och intelligenta indikatorer). I takt med att Indiens samarbete med viktiga handelspartner som EU och USA fördjupas kan dess standardsystem gradvis uppnå ömsesidigt erkännande med internationella standarder (såsom ömsesidigt erkännande med EU CE-certifiering), vilket kommer att främja standardiseringsprocessen på den globala marknaden för textilmaskiner på lång sikt.
För alla relevanta företag behöver ”efterlevnad” införlivas i den långsiktiga strategiska planeringen snarare än en kortsiktig åtgärd. Endast genom att i förväg anpassa sig till målmarknadens standardkrav kan företag behålla sina fördelar i den allt hårdare globala konkurrensen.
Publiceringstid: 20 augusti 2025