Det nyligen publicerade nya EU-förslaget om att begränsa per- och polyfluoralkylämnen (PFAS) i textilier har fått stor uppmärksamhet från den globala textilindustrin. Förslaget skärper inte bara gränsvärdena för PFAS-rester avsevärt, utan utökar också tillämpningsområdet för reglerade produkter. Detta förväntas få en djupgående inverkan på Kinas textilexport till EU. Som en stor leverantör av textilier till EU exporterar Kina 12,7 miljarder euro årligen till EU. Närstående företag måste planera i förväg för att minska handelsriskerna.
I. Förslagets kärninnehåll: En "klippliknande" skärpning av gränserna och en omfattande utökning av täckningen
Detta nya förslag till EU-begränsning av PFAS går utöver en enkel justering av standarderna; det representerar snarare ett genombrott i både kontrollintensiteten och täckningens omfattning, och överträffar tidigare bestämmelser avsevärt.
1. Gränsen har sänkts från 50 ppm till 1 ppm, vilket ökar strängheten med 50 gånger.
PFAS, på grund av sina vatten-, olje- och fläckavvisande egenskaper, används ofta i textilier som ytterkläder, sportkläder och hemtextilier (såsom vattentäta madrasser och fläckavvisande gardiner). EU:s tidigare gränsvärde för PFAS i textilier var 50 ppm (50 miljondelar), men det nya förslaget sänker gränsvärdet direkt till 1 ppm, vilket i praktiken kräver att PFAS-rester i textilier hålls på en "nära noll"-nivå.
Denna justering återspeglar EU:s oro över miljö- och hälsoriskerna med PFAS. PFAS, så kallade "permanenta kemikalier", är svåra att bryta ner i den naturliga miljön och kan ansamlas i näringskedjan, vilket potentiellt kan skada det mänskliga endokrina systemet och immunsystemet. EU har främjat en strategi för en "PFAS-fri miljö" de senaste åren, och denna skärpning av gränsen för textilier är ett betydande genomförande av denna strategi inom konsumentsektorn.
2. Täcker alla kategorier, med nästan inga textilier undantagna
Det nya förslaget bryter mot den tidigare EU:s ”kategoribegränsade” kontroll av PFAS i textilier och utökar kontrollområdet från ”vissa funktionella textilier” till nästan alla textilkategorier:
Kläderinklusive ytterkläder, sportkläder, barnkläder, högtidskläder, underkläder etc.;
Hemtextilier:överdrag av madrasser, lakan, gardiner, mattor, kuddar etc.;
Industriella textilier:såsom vattentäta tält, solskydd och medicinska skyddstextilier.
Det enda undantaget är ”bastextilier tillverkade av naturfibrer utan någon funktionell behandling” (såsom ofärgade, obelagda, grå bomullstyg). Dessa produkter står dock för en mycket liten andel av exporten till EU, och den stora majoriteten av den kinesiska textilexporten till EU kommer att omfattas av kontroll.
3. Tydlig tidslinje: Efter en 60-dagars period för offentliga kommentarer träder förordningen sannolikt i kraft 2026.
Förslaget har gått in i den offentliga yttrandeperioden, som kommer att pågå i 60 dagar (från och med publiceringsdatumet) och är främst avsett att samla in feedback från EU:s medlemsstater, branschorganisationer, företag och allmänheten. Att döma av takten i genomförandet av EU:s miljöpolitik tidigare genomgår sådana förslag vanligtvis inte större justeringar efter den offentliga yttrandeperioden. Lagstiftningsprocessen förväntas vara slutförd i slutet av 2025, med formellt genomförande 2026.
Det innebär att kinesiska textilföretag bara har en ”buffertperiod” på ungefär ett till två år, under vilken de måste slutföra tekniska uppgraderingar, justera sina leveranskedjor och optimera sina testprocesser. Annars riskerar de att få sina varor kvarhållna, returnerade eller till och med bötfällda av EU:s tull.
II. Direkt påverkan på Kinas utrikeshandel med textil: En exportmarknad på 12,7 miljarder euro står inför ett "efterlevnadstest"
Kina är EU:s största importkälla för textilier. År 2024 uppgick den kinesiska textilexporten till EU till 12,7 miljarder euro (cirka 98 miljarder RMB), vilket motsvarar 23 % av EU:s totala textilimport. Detta involverar över 20 000 exportföretag, inklusive stora textilexportprovinser som Zhejiang, Jiangsu, Guangdong och Fujian. Genomförandet av det nya förslaget kommer att ha en direkt inverkan på kinesiska företag när det gäller kostnader, order och leveranskedjor.
1. Kraftigt ökande kostnadstryck: Fluorfri processomvandling och specialiserad testning är båda dyra.
För kinesiska företag innebär det två viktiga kostnader att uppfylla 1 ppm-gränsen:
Kostnader för teknologisk omvandling: Traditionella fluorhaltiga processer (som de som använder fluorhaltiga vattenavvisande medel) måste helt ersättas med fluorfria processer. Detta innebär inköp av fluorfria vattenavvisande medel, justering av produktionsprocesser (som bakningstemperaturer och färgningstekniker) och uppgradering av utrustning. För ett medelstort textilföretag med en årlig export till EU på 10 miljoner USD skulle till exempel anskaffningskostnaden för enbart fluorfria hjälpmedel vara 30–50 % högre än för traditionella hjälpmedel, och kostnaderna för ombyggnad av utrustningen uppskattas uppgå till flera miljoner yuan.
Ökande testkostnader: EU kräver att textilier ska genomgå ”PFAS-specifik testning” före export, och rapporten måste utfärdas av en EU-godkänd tredjeparts testmyndighet. För närvarande är kostnaden för ett enskilt PFAS-test cirka 800–1 500 euro per batch. Tidigare, under 50 ppm-gränsen, behövde de flesta företag bara utföra stickprovskontroller. Med det nya förslaget kommer tester batch för batch att krävas. För ett företag som exporterar 100 batcher årligen kommer de årliga testkostnaderna att öka med 80 000–150 000 euro (cirka 620 000–1,17 miljoner RMB).
2. Ökad orderrisk: Köpare i EU kan övergå till att förhandsgranska leverantörer
EU-varumärken (som ZARA, H&M och Uniqlo Europe) har extremt höga krav på efterlevnad av leveranskedjan. Efter lanseringen av det nya förslaget har vissa EU-köpare börjat justera sina inköpsstrategier:
Kinesiska leverantörer är skyldiga att tillhandahålla ”fluorfri processcertifiering” och ”PFAS-testrapporter” i förväg, och exkludera dem från inköp.
Oroade över efterlevnadsrisker har vissa små och medelstora varumärken minskat sina direkta inköp från Kina och flyttar till leverantörer i EU eller sydostasiatiska länder (som Vietnam och Bangladesh). Även om sydostasiatiska företag också möter tekniska flaskhalsar föredrar EU:s köpare "lokal kontroll".
För små och medelstora kinesiska textilföretag kan det leda till förlorade ordrar om de inte snabbt uppfyller kraven. Stora företag, som har råd med omstruktureringskostnaderna, kommer också att behöva omförhandla priser med EU-köpare, vilket pressar sina vinstmarginaler.
3. Ökade risker vid tullinspektion: Varor som inte uppfyller kraven kommer att kvarhållas och returneras.
EU:s tullmyndighet kommer att bli den som utför det nya förslaget. Vid genomförandet kommer EU:s medlemsstaters tullmyndigheter att stärka PFAS-provtagning och -testning av importerade textilier. All PFAS-halt som överstiger 1 ppm kommer att leda till kvarhållande på plats, och företag kommer att vara skyldiga att tillhandahålla kompletterande testrapporter inom en viss tidsram. Om bristande efterlevnad bekräftas kommer varorna att tvångsåterlämnas, och företaget kan placeras på EU:s tullmyndighets "prioritetsövervakningslista", vilket ökar inspektionsgraden för efterföljande exportvaror till över 50 %.
Tidigare EU-miljöregler för textilier (såsom REACH och restriktioner för azofärgämnen) har redan resulterat i att vissa kinesiska företag har fått leveranser avvisade på grund av bristande efterlevnad. Med de nya, strängare PFAS-gränserna förväntas risken för avslag öka avsevärt. Enligt statistik från Kinas handelskammare för import och export av textilier och kläder kommer returgraden av kinesiska textilier till EU på grund av problem med miljöefterlevnaden att vara cirka 1,2 % år 2024. Denna andel kommer sannolikt att överstiga 3 % efter att det nya förslaget träder i kraft.
III. Svarsväg för kinesiska textilföretag: Från "reaktiv efterlevnad" till "proaktivt genombrott"
Inför utmaningarna med EU:s nya förslag måste kinesiska textilföretag överge en "tillfällig respons"-mentalitet och istället bygga långsiktiga efterlevnadskapaciteter över hela teknik-, leveranskedjans och marknadsdimensionerna, och omvandla "efterlevnadskostnader" till "konkurrensfördelar".
1. Teknik: Påskynda ersättningen av fluorfria processer för att ta över den "grön teknikens" höjd.
Fluorfria processer är nyckeln till att uppfylla EU:s gränsvärden. Företag kan driva den tekniska omvandlingen på två sätt:
Prioritera användningen av beprövade fluorfria tillsatser: Det finns för närvarande fluorfria produkter på marknaden som kan ersätta fluorhaltiga vattenavvisande medel, såsom växtbaserade vattenavvisande medel och vattenbaserade polyuretanbeläggningar. Även om dessa produkter är dyrare har deras tekniska stabilitet bevisats (till exempel har sportmärken som Anta och Li Ning redan infört fluorfria vattenavvisande processer i sina friluftskläder).
Samarbeta med forskningsinstitutioner för att utveckla lågkostnadstekniker: Små och medelstora företag kan samarbeta med universitet och industriforskningsinstitut (som China Textile Science Academy) för att genomföra "forskning om kostnadsreducering av fluorfria processer". Genom att optimera tillsatsförhållandena och förbättra produktionsprocesserna kan till exempel enhetskostnaden för fluorfria processer minskas.
Dessutom kan företag utforska metoden ”naturliga fibrer + funktionell förbättring” – till exempel att utnyttja de naturliga antibakteriella och fuktabsorberande egenskaperna hos lin- och bambufibrer för att minska beroendet av funktionella PFAS-tillsatser. Detta skapar i sin tur ett ”naturligt + miljövänligt” försäljningsargument för att öka produktens attraktionskraft för EU-konsumenter.
2. Leveranskedja: Upprätta "spårbarhet i hela kedjan" och lås teststeg i förväg
Efterlevnad är inte bara en fråga på "produktionssidan"; den måste implementeras i hela leveranskedjan:
Kontroll av råvaror uppströms: Ingå ”PFAS-fria leveransavtal” med tygleverantörer och tillsatstillverkare, vilket kräver att företag uppströms tillhandahåller PFAS-testrapporter för sina råvaror för att eliminera kontaminering vid källan.
Övervakning av produktionsprocessen mitt i produktionen: Upprätta "PFAS-kontrollpunkter" i produktionsverkstaden, såsom regelbunden testning av restnivåer i färgningstankar och beläggningsutrustning för att förhindra korskontaminering;
Förebyggande testning nedströms: Undvik att förlita sig på "eftertestning" från EU:s tullmyndigheter. Anlita istället inhemska, EU-ackrediterade testorgan (som SGS China och Intertek China) för att utföra specialiserade PFAS-tester innan varor exporteras. Detta säkerställer att rapporterna uppfyller EU:s standarder och minskar riskerna med tullklarering.
3. Marknad: Diversifiera och sträva efter en "efterlevnadspremie"
När företag möter efterlevnadspress på EU-marknaden kan de anta en tvådelad strategi:
Utöka marknader utanför EU för att diversifiera riskerna: Öka ansträngningarna för att utforska tillväxtmarknader som Sydostasien, Mellanöstern och Sydamerika. Dessa marknader har för närvarande relativt lösa regleringar av PFAS (till exempel har Brasilien och Indien ännu inte utfärdat PFAS-gränsvärden för textilier), vilket kan fungera som ett "komplement" till EU-marknaden.
Sträva efter en ”efterlevnadspremie” från EU-köpare: Förklara proaktivt de ökade kostnaderna för fluorfria processer för EU-varumärkesägare och förhandla om högre produktpriser. Faktum är att EU-konsumenter är mer villiga att betala för ”miljövänliga produkter”. Enligt en undersökning från Europeiska konsumentorganisationen kan textilier märkta ”PFAS-fria” få en premie på 10–15 %. Företag kan få priskontroll genom att betona sina ”miljöegenskaper”.
IV. Industri- och policystöd: Minska bördan och stärka företagens möjligheter
Utöver företagens egna svar stöder även branschorganisationer och myndigheter aktivt kinesiska textilföretag inom utrikeshandel:
Branschorganisationer etablerar en "respons- och kommunikationsplattform": Kinas handelskammare för import och export av textilier och kläder har organiserat flera "EU:s nya PFAS-tolkningsmöten", där jurister och testexperter har bjudits in för att svara på frågor från företag. De planerar också att inrätta ett "bibliotek för delning av fluorfri processteknik" för att hjälpa små och medelstora företag att sänka de tekniska hindren för inträde.
Lokala myndigheter tillhandahåller "subventioner för teknisk omvandling": Zhejiang, Jiangsu, Guangdong och andra provinser har inkluderat "fluorfri processomvandling för textilier" i sina lokala utrikeshandelsstödspolicyer. Företag kan ansöka om subventioner på upp till 30 % av kostnaderna för teknisk omvandling och få reducerade testavgifter.
Handelsministeriet främjar ”dialogen mellan Kina och EU om standarder”: Handelsministeriet har förmedlat de rimliga kraven från kinesiska företag till EU genom den gemensamma ekonomiska och handelskommittén mellan Kina och EU och arbetar för att införa en ”övergångsperiod” efter att förslaget trätt i kraft för att ge små och medelstora företag mer tid att anpassa sig.
Publiceringstid: 18 augusti 2025